Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och Diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

Utgångspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvådelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehåll och beteende under partiella epileptiska anfall. Dels att ge en systematisk sammanställning av självrapporterade beteenden under partiella anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del på att egenkontroll är ett medvetet beteende och därför lättast att rapportera.

Eftersom flickors psykiska hälsa varit i fokus en hel del sista tiden blev syftet med denna studie att undersöka bakomliggande orsaker till tonårsflickors självdestruktiva tendenser. Tonårsflickor som skär, bränner eller skadar sig själva fysiskt på något sätt har varit i fokus. På grund av begränsningen av tid och ämnets känsliga karaktär baserades uppsatsen på resultat från tidigare studier och en självbiografi som alla handlade om självskadebeteende. Den teoretiska kopplingen gjordes till Anthony Giddens och Thomas Johansson med intimitet, föräldraskap, ontologisk trygghet och beroende som de centrala begreppen. De preciserade frågeställningarna blev ifall flickors familje- eller skolsituation, eller den förändrade idealbilden av kvinnans kropp påverkar dem att skada sig själva.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de svenska konsumenternas attityder och medvetande skiljer sig åt när det gäller egna varumärken i jeans, TV-apparater och deodoranter. För att uppnå uppsatsens syfte har vi har använt oss av en kvantitativ studie, vilken baseras på en enkätundersökning som respondenter runt om i Skåne besvarat. Enkäterna behandlade medvetenheten om och attityderna till egna varumärken inom de tre olika produktkategorier, jeans, TV-apparater och deodoranter. Vi har funnit att det finns skillnader mellan konsumenters medvetande om och attityd till egna varumärken inom de olika produktkategorierna. Egna varumärken inom de kategorier som för med sig ett high-involvement-köpbeteende, TV-apparater och till viss del även jeans, hade respondenterna i regel en negativare attityd till jämfört med traditionella varumärken.

Syftet med uppsatsen är att analysera och studera hur man skapar en position för Functional Food produkten i konsumentens medvetande, det vill säga undersöka vilka positioneringsstrategier svenska Functional Food produkten har, och vilka marknadsstrategier företagen har använt för att skapa önskad position i konsumentens medvetande. Genom fallstudier undersöker och analyserar vi hur företagen har lanserat och positionerat sina Functional Food produkter mot intressanta marknadssegment. Syftet med fallstudier är att exemplifiera vilka positioneringsstrategier Unilever och Skånemejerier använt sig av och under vilka förutsättningar de har lyckats nå en position med sina Functional Food produkter på den svenska marknaden. Det empiriska materialet har kompletterats med expertintervjuer. Den teoretiska referensramen utgörs av tre teoriområden, Innovation, Diffusionsprocessen samt Positionering, där vi fokuserar på skärningspunkten mellan dessa.

Denna kandidatuppsats handlar om minnet och dess begränsningar. Den ligger till grund för och beskriver mitt upplägg med min examenskonsert. Föreställningen kommer att innehålla element som kan kopplas till minne, tid och medvetande. Utgångspunkten kommer att vara våra begränsningar att uppleva viss typ av musik i sitt originaluppförande. Jag har valt utgångspunkt i dronemusik som jag anser att jag skapar med mina ljudlandskap.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar.

De svenska grisproducenterna blir färre och färre i Sverige. De ekonomiska förhållandena är ansträngda och det finns flera parametrar som spelar in på denna negativa utveckling. Lagstiftningen och slakterierna har makt över grisproducenternas ekonomi och den utländska konkurrensen påverkar också. Kött produceras under billigare förhållanden i andra länder och innebär sämre djurskydd- och välfärd. Effekten av myndighetsutövandet och implementeringen av lagstiftningen beror på utformandet av lagstiftning och riktlinjer för myndighetsutövande.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

När man inom filosofihistorien diskuterat frågan om djuret, har utgångspunkten ofta varit en negativ kontrast till det mänskliga. Medan människan tillskrivits förmågor som medvetenhet, rationalitet och förmåga till tal och språk, har djuret framställts som något som brister i dessa egenskaper. Dock har det uppkommit nya teorier om djuret som skiljer sig från en sådan metafysisk tradition . Peter Singer lyfter i sin bok, Praktisk Etik, att medvetande och självmedvetandeargument som syftat till att tillskriva människan en särställning gentemot djuret inte längre kan vidmakthållas. Vi har snarare skäl att tro det omvända.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utåt samt hjälpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Jag har i den här uppsatsen undersökt hur själva klassrummet som både materiellt och diskursivt rum är delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag använt mig av olika inspirationskällor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en påverkansmöjlighet i hur vi förstår oss själva och vad som händer med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstå hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begränsningar. Dessutom har jag använt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstås som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utåt samt hjälpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..

Uppsatsen ställer frågan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill säga som ett sammanhang där betydelser skapades genom många människors samverkan. Syftet är att visa på en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförståndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..